lördag 24 september 2016

"Det enda rätta" av Charlotte Rogan

Författare: Charlotte Rogan
Titel: Det enda rätta
Genre: Drama
Antal sidor: 539
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Now and again
Översättare: Thomas Andersson
Serie: -
Förlag: Bookmark Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 september 2016




Första meningen: Maggie Rayburn hade just ätit födelsedagstårta i personalens lunchrum när hennes blick fångades av ett dokument som helt öppet låg på chefens skrivbord.

Baksidetext
En dag råkar Maggie Rayburn, på ren impuls, stjäla ett komprometterande dokument från sin chefs skrivbord. När upptäckten leder till att fler bedrägerier uppdagas tvingas hon, av de hon trodde var sina vänner, att välja: sanningen eller dem. Samtidigt i Irak har kapten Sinclair utfärdat en förhastad order med dödlig utgång. Men hans önskan att åtgärda misstaget verkar kunna leda till än mer katastrofala effekter.

Min kommentar
Jag läste aldrig Charlotte Rogans förra bok, Livbåten, eftersom så många tyckte en del negativt om den, men när Det enda rätta kom så tyckte jag att jag väl ändå måste ge henne en chans. Trots att den faktiskt klassades som en filosofisk thriller. Om det nu är en genre som finns.

Redan från början känner jag mig lite splittrad. Det är en faslig massa berättarröster, tror jag kom fram till tolv stycken. Dessutom är handlingen förlagd till två helt skilda platser; Red Bud, USA och någonstans i Irak. Till att börja med. Det är i stort sett två berättelser som inte alls hör ihop. Trots det hoppiga så gillar jag det, speciellt tonen. Den är lite lätt nedlåtande och föraktfull. Språket är annars lite för omständligt för min smak, det är väldigt många och långa liknelser.

Det är ju som sagt ganska många karaktärer här, ingen av dem är speciellt lätt att tycka om. De flesta av dem är typen som bara åker med och låter saker hända dem. De reagerar (knappt) i stället för att agera. De är skenheliga, självrättfärdiga, passiva och hymlande. Jag kommer egentligen inte nära någon av dem, de känns mer som skuggfigurer. Nästan som att det inte är karaktärerna som är det viktiga, utan att fokus i stället ligger på de moraliska dilemman som de hamnar i. Maggie är väl den som skulle kunna kallas för huvudperson. Hennes impuls att stjäla det hemliga dokumentet påverkar hela byn. Maggie känns lite som en vindflöjel och hon byter fokus hela tiden när hon försöker göra allt. I stället bidde det ingenting. Ingen åstadkommer egentligen någonting. Någon borde ha berättat för dem att ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Boken är väldigt amerikansk i det att den handlar om människor som inte gärna tänker själva och de är ruggigt naiva. För att inte tala om dubbelmoralen. Samtidigt är den väldigt oamerikansk, jag upplever det inte alls som att jag blir skriven på näsan exakt vad som är rätt och fel. Jag får en ganska hopplös känsla av alltihop. Som att inget spelar någon roll.

Det är ett väldigt viktigt ämne som tas upp, men jag tycker att det försvinner lite eftersom boken gapar efter för mycket. Inte heller känns det som att den vet vad den vill vara, här finns lite wikileaks, lite kärlekshistoria, lite spionroman, lite tonårskärlek, lite familjedrama, lite krigsroman... det spretar åt alla håll. Det den inte är är filosofisk thriller.

Slutet är... ovisst kan man väl säga. Det slutar egentligen inte. Jag har lite svårt att hitta poängen i berättelsen, annat än att det faktiskt inte finns någon poäng. I livet alltså. Med att försöka göra det rätta. Det rätta är ju inte en exakt sanning och det skiftar mellan olika människor. Originaltiteln är mycket mer rättvisande.

Det här inlägget spretar nästan lika mycket som boken, men kontentan är att jag nog gillade det här. Det är inte tillrättalagt på något sätt, utan nog mest som livet faktiskt är. Bara en massa frågor och inga svar.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,0 och genomsnittet 3,2 (beräknat på 5 betyg).
Goodreads hade den 2,59 i genomsnitt (beräknat på 162 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Det enda rätta: Boklysten, Västmanländskans bokblogg och Mitt liv i ord.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

6 kommentarer:

  1. Jo så är livet, men jag brukar bli frustrerad när en bok är så...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev nog det i början, men jag bytte anfallsvinkel och då blev den mycket bättre :)

      Radera
  2. Intressant att höra vad du tyckte om den. Jag hade liknande "problem" vid läsningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade lite svårt att hitta poängen och boken är ju väldigt svart, egentligen. Det är nästan så jag blev deprimerad.

      Radera
  3. Den var verkligen svår att greppa ordentligt :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är besvärligt med böcker som man inte vet hur man ska läsa :)

      Radera